HISTORIK

För att föra traditionerna vidare, rusta upp och för framtiden bevara Backamo bildades stiftelsen BACKAMO LÄGERPLATS den 19 augusti 1992. För att stödja stiftelsen genom arbete och penninginsamling bildades föreningen BACKAMO VÄNNER i februari 1994. Den föreningen har idag närmare 500 medlemmar.

Sedan Bohusläns regemente lämnat Grinneröds socken år 1913 lades lägerplatsen mer eller mindre
för fäfot. Byggnader såldes, flyttades eller revs. År 1923 anslogs en mindre summa pengar så att tak kunde lagas och fasader målas. Det var allt.

Under mellankrigstiden utnyttjades Backamo sporadiskt av regementet i samband med fälttjänstövningar och marscher. Även frivilligorganisationer och scouter förlade utbildning och kurser
till lägerplatsen.

Andra världskriget medförde att Backamo kom till heders igen. Baracker för befäl och sjukvård samt
en expeditionsbyggnad uppfördes. Våren 1940 iordningställdes området för att kunna användas som krigsfångeläger. Skolbataljonen I 17 svarade för utbildning av landstormsbefäl och i slutet av år 1941utbildades hemvärnsbefäl här.

I april 1945 var det dags för ny upprustning. Kriget i Europa var slut. Nu skulle tyska soldater, interner, beredas plats. Sammanlagt var 1200 man varav 112 officerare var internerade från maj tillbörjan av december 1945. Under denna tid byggdes flygfältet ut.Därmed hade soldaterna något meningsfullt att göra.

Under efterkrigstiden användes lägret såväl vid större repetitionsövningar som för rekryternas utbildning i fältarbeten. Dessutom var Backamolägret en bra ersättning som förläggning när kasernerna
i Uddevalla på 1960-talet renoverades.Men andra tider stundade.

På 1970-talet väcktes förslag om att de gamla barackerna skulle rivas. Chefens för armén förslag
utlöste en stark reaktion från både ledningen för Bohusläns regemente och dess officersförening.
Man ansåg att manskapsbarackerna och lägerplatsen behövdes. Efter förnyade och långvariga diskussioner beslöts dock vid ett generalplanemöte att alla byggnader utom mobiliseringsförråden
skulle rivas. För detta ändamål anslogs 340.000:- kronor. En utredning om möjligt sambruk mellan försvar, kommun och landsting uppsköt rivningen denna gång.

Rivning av byggnaderna aktualiserades åter år 1991 sedan MKV, Marinkommando Väst, övertagit Backamo. Men vid ett möte på Backamo med bl a chefen MKV, regementschefen, Uddevalla kommun, Thordénsstiftelsen, Bohusläns Museum samt Bohusläns regementes kamratförening konstaterade man ännu en gång att Backamo borde bevaras. En utredning utfördes av Bohusläns Museum som tydliggjorde det kulturhistoriska värdet av lägerplatsen. Grundat på denna utredning bildades på initiativ av regementets kamratförening, Ljungskileortens Hembygdsförening samt Backamo Hemvärnskrets stiftelsen Backamo Lägerplats. Stiftelsen har sex ledamöter och tre ersättare. Ändamålet med stiftelsen var och är att rusta upp och bevara lägerområdet för framtiden.

I juli 1993 överläts området till Uddevalla kommun av staten och från september detta år förvaltar stiftelsen hela området.

Hittills har stiftelsen samlat medel, renoverat och rustat upp byggnader och område för c:a 5 miljoner. De nästan 500 medlemmarna i föreningen Backamo Vänner har bidragit med såväl arbete som gåvor. Allt arbete som utföres göres helt ideellt.

Utöver upprustning och underhåll vartill medel också erhålles genom uthyrning av lokaler och upplåtelse av mark forskar stiftelseledamöter och backamovänner om lägret, dess personer, byggnader och utveckling. Varje år firas Backamodagen med trevliga arrangemang under det första veckoslutet i september. De två senaste åren har c:a 8-10.000 besökare kommit för att uppleva Backamo.

Två böcker har utgivits. År 1996 kom "Backamo och Bohusläns regemente" författad av J.O.Rune Hasslöf och Per Norberg och år 2000 utgavs "Från Campementsplats till Militärt samhälle" av Lennart Gabrielsson. Den förra boken behandlar främst verksamheten inom lägerplatsen med den senare är en redogörelse för uppbyggnad och avveckling av lägerplatsen.

J.O.Rune Hasslöf
ordförande föreningen
BACKAMO VÄNNER